Song | Törst |
Artist | Ulf Lundell |
Album | När Jag Kysser Havet. Det Bästa 1: 75-84 |
Download | Image LRC TXT |
I Stockholms alla bingohallar | |
får folk gemenskap ikväll | |
och biograf-k-pistar knallar. | |
Upp i gränden vid Fyrans inkörsport | |
skriker förortstjejer | |
när dom sviker familjens | |
konfirmationskort. | |
På Riche och Grand sitter | |
vackra mänskodjur | |
synkroniserande sina ur. | |
Champagnen sprutar från balkongerna | |
ner över Mustangernas glittrande grin. | |
Över Stureplan kommer | |
Silver släntrande | |
med vingarna i kramp under jackan. | |
Gatans asfalt kromar sej och frågar: | |
Vågar du dej på allt eller går du | |
bara där och bågar? | |
Har du råd att va rädd, | |
råd att va vilseledd? | |
Du ville vara en fågel | |
nu är du en vildkatt | |
som fått pälsen svedd. | |
Det måste bli bra ensamt ibland. | |
Silver bara ruskar på skann. | |
Vräk borden över ända! | |
Vad som helst men inte torftighet! | |
Skjut! skriker dörren i varuhuset | |
han dömts att evigt vistas i. | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med blåklockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i sötaktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang rätt in i gryningen | |
med en glädje som gränsa till vanvett. | |
Och det är vi som står här idag | |
och undrar var det gick snett. | |
En väg upp, en annan ner | |
och det är så svårt att ta sej upp | |
så lätt att ramla ner. | |
Serieblaskor och vin | |
eviga samtal på ställen | |
försöka fylla tiden mellan tabletten | |
på morgonen och den på kvällen. | |
En plats vid svarven | |
ett tröstens sommarhus | |
och sen en medalj för att ha | |
stått ut med ledans lus. | |
Karriär atmosfär ozelotpäls | |
försöka hålla tåget kvar på sin räls | |
mitt i denna maktbalans | |
våld i trance. | |
Kanske en lösning vore | |
att ge herrarna nappen! | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med blåklockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i sötaktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang rätt in i gryningen | |
med en glädje som gränsa till vanvett. | |
Och det är vi som står här idag | |
och undrar var det gick snett. |
I Stockholms alla bingohallar | |
f r folk gemenskap ikv ll | |
och biografkpistar knallar. | |
Upp i gr nden vid Fyrans ink rsport | |
skriker f rortstjejer | |
n r dom sviker familjens | |
konfirmationskort. | |
P Riche och Grand sitter | |
vackra m nskodjur | |
synkroniserande sina ur. | |
Champagnen sprutar fr n balkongerna | |
ner ver Mustangernas glittrande grin. | |
ver Stureplan kommer | |
Silver sl ntrande | |
med vingarna i kramp under jackan. | |
Gatans asfalt kromar sej och fr gar: | |
V gar du dej p allt eller g r du | |
bara d r och b gar? | |
Har du r d att va r dd, | |
r d att va vilseledd? | |
Du ville vara en f gel | |
nu r du en vildkatt | |
som f tt p lsen svedd. | |
Det m ste bli bra ensamt ibland. | |
Silver bara ruskar p skann. | |
Vr k borden ver nda! | |
Vad som helst men inte torftighet! | |
Skjut! skriker d rren i varuhuset | |
han d mts att evigt vistas i. | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med bl klockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i s taktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang r tt in i gryningen | |
med en gl dje som gr nsa till vanvett. | |
Och det r vi som st r h r idag | |
och undrar var det gick snett. | |
En v g upp, en annan ner | |
och det r s sv rt att ta sej upp | |
s l tt att ramla ner. | |
Serieblaskor och vin | |
eviga samtal p st llen | |
f rs ka fylla tiden mellan tabletten | |
p morgonen och den p kv llen. | |
En plats vid svarven | |
ett tr stens sommarhus | |
och sen en medalj f r att ha | |
st tt ut med ledans lus. | |
Karri r atmosf r ozelotp ls | |
f rs ka h lla t get kvar p sin r ls | |
mitt i denna maktbalans | |
v ld i trance. | |
Kanske en l sning vore | |
att ge herrarna nappen! | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med bl klockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i s taktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang r tt in i gryningen | |
med en gl dje som gr nsa till vanvett. | |
Och det r vi som st r h r idag | |
och undrar var det gick snett. |
I Stockholms alla bingohallar | |
f r folk gemenskap ikv ll | |
och biografkpistar knallar. | |
Upp i gr nden vid Fyrans ink rsport | |
skriker f rortstjejer | |
n r dom sviker familjens | |
konfirmationskort. | |
P Riche och Grand sitter | |
vackra m nskodjur | |
synkroniserande sina ur. | |
Champagnen sprutar fr n balkongerna | |
ner ver Mustangernas glittrande grin. | |
ver Stureplan kommer | |
Silver sl ntrande | |
med vingarna i kramp under jackan. | |
Gatans asfalt kromar sej och fr gar: | |
V gar du dej p allt eller g r du | |
bara d r och b gar? | |
Har du r d att va r dd, | |
r d att va vilseledd? | |
Du ville vara en f gel | |
nu r du en vildkatt | |
som f tt p lsen svedd. | |
Det m ste bli bra ensamt ibland. | |
Silver bara ruskar p skann. | |
Vr k borden ver nda! | |
Vad som helst men inte torftighet! | |
Skjut! skriker d rren i varuhuset | |
han d mts att evigt vistas i. | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med bl klockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i s taktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang r tt in i gryningen | |
med en gl dje som gr nsa till vanvett. | |
Och det r vi som st r h r idag | |
och undrar var det gick snett. | |
En v g upp, en annan ner | |
och det r s sv rt att ta sej upp | |
s l tt att ramla ner. | |
Serieblaskor och vin | |
eviga samtal p st llen | |
f rs ka fylla tiden mellan tabletten | |
p morgonen och den p kv llen. | |
En plats vid svarven | |
ett tr stens sommarhus | |
och sen en medalj f r att ha | |
st tt ut med ledans lus. | |
Karri r atmosf r ozelotp ls | |
f rs ka h lla t get kvar p sin r ls | |
mitt i denna maktbalans | |
v ld i trance. | |
Kanske en l sning vore | |
att ge herrarna nappen! | |
Det var vi som drog ut i krig | |
med bl klockor och rosor. | |
Det var vi som trodde att | |
svaret fanns | |
i s taktigt doftande dosor. | |
Och det var vi som | |
sprang r tt in i gryningen | |
med en gl dje som gr nsa till vanvett. | |
Och det r vi som st r h r idag | |
och undrar var det gick snett. |