S ng

	作曲 : Katla, Trollhorn
	Från en tid då allt var gryning
	Den tid som människobarn glömt
	Som en gyttja från urtids famn.
	En tid ingen kan, en tid utan namn.
	I grottans djup ni legat då.
	När trollfolk i vildmarken steg.
	Då var ni i talen få.
	Då mitt folk gick ytans väg.
	En svart hemlighet i forntids skugga.
	Dold i glömska nu stenen läro mej.
	Om Trollkungens krig mot en giftig sugga.
	Ty stenen viska den ljuga ej.
	Ur sanningens källa jag tar min dödssup.
	Den fylla mina lungor den fylla min trut.
	Ur sanningens källa,
	dunkel och djup.

	zuò qǔ : Katla, Trollhorn
	Fr n en tid d allt var gryning
	Den tid som m nniskobarn gl mt
	Som en gyttja fr n urtids famn.
	En tid ingen kan, en tid utan namn.
	I grottans djup ni legat d.
	N r trollfolk i vildmarken steg.
	D var ni i talen f.
	D mitt folk gick ytans v g.
	En svart hemlighet i forntids skugga.
	Dold i gl mska nu stenen l ro mej.
	Om Trollkungens krig mot en giftig sugga.
	Ty stenen viska den ljuga ej.
	Ur sanningens k lla jag tar min d dssup.
	Den fylla mina lungor den fylla min trut.
	Ur sanningens k lla,
	dunkel och djup.