Song | Märk hur vår skugga |
Artist | Cornelis Vreeswijk |
Album | Poem, Ballader Och Lite Blues |
Download | Image LRC TXT |
Märk hur vår skugga, märk, Movitz mon frere, | |
inom ett mörker sig slutar, | |
hur guld och purpur i skoveln, där, | |
byts till guld och klutar. | |
Vinkar Charon från sin brusande älv, | |
och tre gånger sen dödgrävaren själv, | |
mer du din druvan din ryster. | |
Därför, Movitz, kom hjälp mig och välv | |
gravvård över vår syster! | |
Lillklockan klämtar till storklockans dön, | |
lövad står kantorn i porten | |
och till de skrålande gossarnas bön | |
helgas denna orten. | |
Vägen opp till templets griftprydda stad | |
kantas mellan rosors gulnade blad, | |
multnande plankor och bårar; | |
till dess den långa och svartklädda rad | |
mjukt sig bugar i tårar. | |
Så gick till vila, från slagsmål och bal, | |
grälmakar Löfberg, din maka, | |
ej mer från gräset långhalsig och smal | |
hon än glor tillbaka. | |
Hon från Dantobommen skildes i dag | |
och med henne alla lustiga lag. | |
Vem skall nu flaskan befalla? | |
Torstig var hon och urtorstig är jag; | |
vi är torstiga alla. | |
(Ack längtansvärda, och bortskymda skjul | |
under de susande grenar, | |
där tid och döden en skönhet och ful | |
till ett stoft förenar! | |
Till dig aldrig avund sökt någon stig; | |
lyckan, eljest uti flykten så vig, | |
aldrig kring grifterna ilar. | |
Ovän där väpnad, vad synes väl dig, | |
bryter fromt sina pilar.) |
M rk hur v r skugga, m rk, Movitz mon frere, | |
inom ett m rker sig slutar, | |
hur guld och purpur i skoveln, d r, | |
byts till guld och klutar. | |
Vinkar Charon fr n sin brusande lv, | |
och tre g nger sen d dgr varen sj lv, | |
mer du din druvan din ryster. | |
D rf r, Movitz, kom hj lp mig och v lv | |
gravv rd ver v r syster! | |
Lillklockan kl mtar till storklockans d n, | |
l vad st r kantorn i porten | |
och till de skr lande gossarnas b n | |
helgas denna orten. | |
V gen opp till templets griftprydda stad | |
kantas mellan rosors gulnade blad, | |
multnande plankor och b rar | |
till dess den l nga och svartkl dda rad | |
mjukt sig bugar i t rar. | |
S gick till vila, fr n slagsm l och bal, | |
gr lmakar L fberg, din maka, | |
ej mer fr n gr set l nghalsig och smal | |
hon n glor tillbaka. | |
Hon fr n Dantobommen skildes i dag | |
och med henne alla lustiga lag. | |
Vem skall nu flaskan befalla? | |
Torstig var hon och urtorstig r jag | |
vi r torstiga alla. | |
Ack l ngtansv rda, och bortskymda skjul | |
under de susande grenar, | |
d r tid och d den en sk nhet och ful | |
till ett stoft f renar! | |
Till dig aldrig avund s kt n gon stig | |
lyckan, eljest uti flykten s vig, | |
aldrig kring grifterna ilar. | |
Ov n d r v pnad, vad synes v l dig, | |
bryter fromt sina pilar. |
M rk hur v r skugga, m rk, Movitz mon frere, | |
inom ett m rker sig slutar, | |
hur guld och purpur i skoveln, d r, | |
byts till guld och klutar. | |
Vinkar Charon fr n sin brusande lv, | |
och tre g nger sen d dgr varen sj lv, | |
mer du din druvan din ryster. | |
D rf r, Movitz, kom hj lp mig och v lv | |
gravv rd ver v r syster! | |
Lillklockan kl mtar till storklockans d n, | |
l vad st r kantorn i porten | |
och till de skr lande gossarnas b n | |
helgas denna orten. | |
V gen opp till templets griftprydda stad | |
kantas mellan rosors gulnade blad, | |
multnande plankor och b rar | |
till dess den l nga och svartkl dda rad | |
mjukt sig bugar i t rar. | |
S gick till vila, fr n slagsm l och bal, | |
gr lmakar L fberg, din maka, | |
ej mer fr n gr set l nghalsig och smal | |
hon n glor tillbaka. | |
Hon fr n Dantobommen skildes i dag | |
och med henne alla lustiga lag. | |
Vem skall nu flaskan befalla? | |
Torstig var hon och urtorstig r jag | |
vi r torstiga alla. | |
Ack l ngtansv rda, och bortskymda skjul | |
under de susande grenar, | |
d r tid och d den en sk nhet och ful | |
till ett stoft f renar! | |
Till dig aldrig avund s kt n gon stig | |
lyckan, eljest uti flykten s vig, | |
aldrig kring grifterna ilar. | |
Ov n d r v pnad, vad synes v l dig, | |
bryter fromt sina pilar. |