I f lens nde

	I fälen av en stor man. Av daga satt Han sig
	Liknelsen av glimmerport i fälens ände,
	min strävan går däri.
	Var marja stäles glädjen, ifrån längtans hjärtan.
	Ett avsked från jordeliv är ett avsked från smärtan.
	I soluppvaknan bört he rörs, i solnedfall likvis.
	Men i famnen borti köldens fång, i fälens ände,
	vart liv där stane av.
	Folk lovar med sitt hjärta, folk lovar med sin hand.
	Under solen knyts förtroeliga band
	men knuten slits ut och folk vänder sig mot folk.
	En tid av otid antågar, vår glob i uppror står.
	En jord åt eftermälet vårt, ovisshet spår,
	men i Guds hänrer'n ger he lagt
	Världen böjd efter dårens tillskaft,
	vad bändes och vrides härnest.
	När häxmän trälar mot makternas höjd,
	irrad långt bort..
	Mot stupet av fälens ände.

	I f len av en stor man. Av daga satt Han sig
	Liknelsen av glimmerport i f lens nde,
	min str van g r d ri.
	Var marja st les gl djen, ifr n l ngtans hj rtan.
	Ett avsked fr n jordeliv r ett avsked fr n sm rtan.
	I soluppvaknan b rt he r rs, i solnedfall likvis.
	Men i famnen borti k ldens f ng, i f lens nde,
	vart liv d r stane av.
	Folk lovar med sitt hj rta, folk lovar med sin hand.
	Under solen knyts f rtroeliga band
	men knuten slits ut och folk v nder sig mot folk.
	En tid av otid ant gar, v r glob i uppror st r.
	En jord t efterm let v rt, ovisshet sp r,
	men i Guds h nrer' n ger he lagt
	V rlden b jd efter d rens tillskaft,
	vad b ndes och vrides h rnest.
	N r h xm n tr lar mot makternas h jd,
	irrad l ngt bort..
	Mot stupet av f lens nde.