Song | Hilla Lilla |
Artist | Garmarna |
Album | Guds Speleman |
Download | Image LRC TXT |
Hilla Lilla sitter i kammaren sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon fäller så mången tår uppå kind | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Brådt kom bud för drottningen in | |
Stolts Hilla Lilla syr så vildt i sömmen sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Drottningen axlade kappan blå | |
Så månde hon sig till stolts Hilla Lilla gå | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Nådiga Drottning I sätten er här ned | |
Att jag må tälja mina sorger för er | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Min fader han höll mig så hederlig | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
En riddare dagligen tjänte mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och det var Hertig Hillebrand | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Med honom så månde jag fly utav land | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och när som vi kommo i rosende lund | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Där lyste Hertig Hillebrand att vila en stund | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Han somnar en blund allt uti mitt sköt | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Han sof där en sömn så ljuvlig och söt | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Hillebrand Hillebrand sov inte nu | |
Jag hörer min fader och mina bröder sju | |
Jag hade ej förr utsagt dessa ord | |
Förrn sju sår lade Hillebrand till jord | |
Min broder han tog mig vid guldgulan lock | |
Så binder han mig vid sadelknopp | |
Och när som vi kommo i första led | |
Min sorgbundna moder hon ståndar dervid | |
Då ville min broder kvälja mig | |
Min moder hon ville bortsälja mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Så sålde de mig för en klocka ny | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon hänger i Marie Kyrkeby | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
När moder min hörde den klockans klang | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hennes hjerta sönder i stycken sprang | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Stolts Hilla Lilla slöt sitt tal härmed | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Så föll hon död ned för Drottningens knä | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger |
Hilla Lilla sitter i kammaren sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon f ller s m ngen t r upp kind | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Br dt kom bud f r drottningen in | |
Stolts Hilla Lilla syr s vildt i s mmen sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Drottningen axlade kappan bl | |
S m nde hon sig till stolts Hilla Lilla g | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
N diga Drottning I s tten er h r ned | |
Att jag m t lja mina sorger f r er | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Min fader han h ll mig s hederlig | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
En riddare dagligen tj nte mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och det var Hertig Hillebrand | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Med honom s m nde jag fly utav land | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och n r som vi kommo i rosende lund | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
D r lyste Hertig Hillebrand att vila en stund | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Han somnar en blund allt uti mitt sk t | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Han sof d r en s mn s ljuvlig och s t | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Hillebrand Hillebrand sov inte nu | |
Jag h rer min fader och mina br der sju | |
Jag hade ej f rr utsagt dessa ord | |
F rrn sju s r lade Hillebrand till jord | |
Min broder han tog mig vid guldgulan lock | |
S binder han mig vid sadelknopp | |
Och n r som vi kommo i f rsta led | |
Min sorgbundna moder hon st ndar dervid | |
D ville min broder kv lja mig | |
Min moder hon ville borts lja mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
S s lde de mig f r en klocka ny | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon h nger i Marie Kyrkeby | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
N r moder min h rde den klockans klang | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hennes hjerta s nder i stycken sprang | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Stolts Hilla Lilla sl t sitt tal h rmed | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
S f ll hon d d ned f r Drottningens kn | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger |
Hilla Lilla sitter i kammaren sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon f ller s m ngen t r upp kind | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Br dt kom bud f r drottningen in | |
Stolts Hilla Lilla syr s vildt i s mmen sin | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Drottningen axlade kappan bl | |
S m nde hon sig till stolts Hilla Lilla g | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
N diga Drottning I s tten er h r ned | |
Att jag m t lja mina sorger f r er | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Min fader han h ll mig s hederlig | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
En riddare dagligen tj nte mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och det var Hertig Hillebrand | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Med honom s m nde jag fly utav land | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Och n r som vi kommo i rosende lund | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
D r lyste Hertig Hillebrand att vila en stund | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Han somnar en blund allt uti mitt sk t | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Han sof d r en s mn s ljuvlig och s t | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Hillebrand Hillebrand sov inte nu | |
Jag h rer min fader och mina br der sju | |
Jag hade ej f rr utsagt dessa ord | |
F rrn sju s r lade Hillebrand till jord | |
Min broder han tog mig vid guldgulan lock | |
S binder han mig vid sadelknopp | |
Och n r som vi kommo i f rsta led | |
Min sorgbundna moder hon st ndar dervid | |
D ville min broder kv lja mig | |
Min moder hon ville borts lja mig | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
S s lde de mig f r en klocka ny | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hon h nger i Marie Kyrkeby | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
N r moder min h rde den klockans klang | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
Hennes hjerta s nder i stycken sprang | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger | |
Stolts Hilla Lilla sl t sitt tal h rmed | |
Ingen vet min sorg utan Gud | |
S f ll hon d d ned f r Drottningens kn | |
Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger |