| Song | natt efter natt |
| Artist | Markus Krunegård |
| Album | Prinsen Av Peking |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt, efter natt | |
| Väcks jag av gamla skratt | |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt | |
| Gamla skratt, | |
| river upp allt gammalt | |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt | |
| Gamla skratt, | |
| klär meningen från allting annat | |
| Djuren i skogen och våren, den vaknar, men varför jag? | |
| Va fan, jag vill ha sömnen tillbaks | |
| Gudar och döden, och allt som är ogreppbart stort | |
| 4:48 kommer allt ihop | |
| 4:48 är hjälpen långt borta | |
| 4:48 kan mörkret inte stoppas | |
| Svetten, täcket, sängen | |
| Allt jag vill är att vakna med dig tätt intill | |
| Men sömnen, satans jävla sömnen, var är den? | |
| Iställert ligger man på rygg, | |
| och ältar minnen | |
| Klär mig, går ut och går, | |
| det dåliga samvetet hänger på | |
| Klär mig och går ut, tänker på otrohet och allt som är fult | |
| Jag vet att du inte vet men, | |
| mamma och pappa, Fredrik, och Fillippa, hon och han, alla har nånting att dölja | |
| Minns hur illa orden lät när du skrek men just där, ljudet växer och jag älskar det | |
| Nån som är arg och bryr sig, | |
| det är meningen | |
| Snälla kom och skrik igen | |
| Taket och golven, fönstren och väggarna | |
| Har sett allt från första till sista akt | |
| Dom suckar och undrar, när ska männskan lära sig, | |
| att det som brändes kommer brännas igen | |
| Ångesten, gamla vän, kom och sitt på här på halsen så rider vi ut natten | |
| Ungdomliga ångesten, jag är för gammal för att ha den, | |
| men det är inte jag som bestämmer | |
| Klockan ringer innan ljuset, grannarna skyndar ner i trapphuset | |
| Öppnar ett fönster och låter frisk luft in, | |
| sen stänger jag, sätter på tvn | |
| Malou har besök av nån som spår med tarotkort | |
| Malou kan inte vara riktig klok | |
| Ljuset och dagen, och solen, | |
| här kommer räddningen | |
| Allt är nytt och på gång igen | |
| då, äntligen så, tappar jag huvudet | |
| Här kommer den, | |
| sömnen | |
| Äntligen. |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt, efter natt | |
| V cks jag av gamla skratt | |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt | |
| Gamla skratt, | |
| river upp allt gammalt | |
| Natt efter natt, efter natt, efter natt | |
| Gamla skratt, | |
| kl r meningen fr n allting annat | |
| Djuren i skogen och v ren, den vaknar, men varf r jag? | |
| Va fan, jag vill ha s mnen tillbaks | |
| Gudar och d den, och allt som r ogreppbart stort | |
| 4: 48 kommer allt ihop | |
| 4: 48 r hj lpen l ngt borta | |
| 4: 48 kan m rkret inte stoppas | |
| Svetten, t cket, s ngen | |
| Allt jag vill r att vakna med dig t tt intill | |
| Men s mnen, satans j vla s mnen, var r den? | |
| Ist llert ligger man p rygg, | |
| och ltar minnen | |
| Kl r mig, g r ut och g r, | |
| det d liga samvetet h nger p | |
| Kl r mig och g r ut, t nker p otrohet och allt som r fult | |
| Jag vet att du inte vet men, | |
| mamma och pappa, Fredrik, och Fillippa, hon och han, alla har n nting att d lja | |
| Minns hur illa orden l t n r du skrek men just d r, ljudet v xer och jag lskar det | |
| N n som r arg och bryr sig, | |
| det r meningen | |
| Sn lla kom och skrik igen | |
| Taket och golven, f nstren och v ggarna | |
| Har sett allt fr n f rsta till sista akt | |
| Dom suckar och undrar, n r ska m nnskan l ra sig, | |
| att det som br ndes kommer br nnas igen | |
| ngesten, gamla v n, kom och sitt p h r p halsen s rider vi ut natten | |
| Ungdomliga ngesten, jag r f r gammal f r att ha den, | |
| men det r inte jag som best mmer | |
| Klockan ringer innan ljuset, grannarna skyndar ner i trapphuset | |
| ppnar ett f nster och l ter frisk luft in, | |
| sen st nger jag, s tter p tvn | |
| Malou har bes k av n n som sp r med tarotkort | |
| Malou kan inte vara riktig klok | |
| Ljuset och dagen, och solen, | |
| h r kommer r ddningen | |
| Allt r nytt och p g ng igen | |
| d, ntligen s, tappar jag huvudet | |
| H r kommer den, | |
| s mnen | |
| ntligen. |