Jungfrun hon skulle åt stugan gå 
Linden darrar i lunden 
Så tog hon den vägen åt skogen blå 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Och när som hon kom till skogen blå 
Linden darrar i lunden 
Där mötte henne en ulv så grå 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Kära ulver du bit inte mig 
Dig vill jag giva min silversärk 
Silversärk jag passar ej på 
Ditt unga liv och blod måst gå
Varulfen
Jungfrun hon steg sig så högt i ek 
Linden darrar i lunden 
Och ulven han gick ner på backen och skrek 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Ulven han grafte den ek till rot 
Linden darrar i lunden 
Jungfrun gav upp ett så hiskeligt rop 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Kära ulver du bit inte mig 
Dig vill jag giva min guldkrona 
Guldkrona jag passar ej på 
Ditt unga liv och blod måst gå
Och ungersven han sadlar sin gångare grå 
Linden darrar i lunden 
Han red litet fortare än fågeln flög 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Och när som han kom till platsen fram 
Linden darrar i lunden 
Så fann han ej mer än en blodiger arm 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Kära ulver du bit inte mig 
Dig vill jag giva min silversärk 
Silversärk jag passar ej på 
Ditt unga liv och blod måst gå
Linden darrar i lunden 
Ty hon var vid älskogen bunden 
Kära ulver du bit inte mig 
Dig vill jag giva min silversärk 
Silversärk jag passar ej på 
Ditt unga liv och blod måst gå
Varulfen
Gud trösta Gud bättra mig ungersven 
Linden darrar i lunden 
Min jungfru är borta min häst är förränd 
Ty hon var vid älskogen bunden