Visst är natten svart,
Visst är marken kall

Men vi fryser tillsammans
Två benrangel skallrar i takt

Du står utanför,

Jag står utanför

Ur besvikelsen,
Skammen kom långsamt

En känsla av makt

Dom viskar: Du är tidlös, men dom menar omodern

En elakhet som blir den ultimata komplimangen

Du sa du vill ha stulna svarta rosor på din grav
En fleur-de-lis i guld på svart bredvid ditt namn

Du är liv

Du är dom långa milen mot Berlin

Du är dom långa milen mot Berlin

Dom kan bli något stort,

Dom kan få jobbet gjort

Deras uppgift i år

Är att skita i allting vi sagt

Vi ger upp till slut,

Vi abdikerar nu

Och förruttnelsen
Börjar precis när vi fyllt 37

Älskling jag har aldrig kunnat lära dig någonting
I bästa fall så kan jag bidra med en känsla

Du doftar svagt av våta vita rosor, gammal jord

En fleur-de-lis i guld på svart bredvid ditt namn

Du är liv

Du är dom långa milen mot Berlin

Du är dom långa milen mot Berlin

Du är dom långa milen mot Berlin．．．