Song | O, Tysta Ensamhet |
Artist | Falconer |
Album | Armod |
O tysta ensamhet, | |
Var skall jag nöjen finna? | |
Bland sorg som ingen vet, | |
Skall mina dar försvinna. | |
En börda tung som sten | |
Mig möter vart jag går. | |
Bland tusen finns knappt en, | |
Som kärlek rätt förstår. | |
Det är den tyngsta sorg | |
Som jorden månde bära | |
Att man skall mista bort | |
Sin allra hjärtans kära. | |
Det är den tyngsta sorg | |
Som solen övergår | |
Att man skall älska den | |
Man aldrig nånsin får. | |
Ett rent och ädelt sinn, | |
En dygd som ensamt blänker, | |
En mun som talar ett | |
Med allt vad hjärtat tänker. | |
Jag tror en sådan vän | |
Är mer än mycket rar. | |
Var skall jag finna den | |
Som dessa dygder har? | |
Emellan dig och mig | |
Där tändes upp en låga | |
Där tändes upp en eld | |
Som är en daglig plåga. | |
Hur skall jag dämpa den | |
Vet jag alls ingen rå', | |
Jag sörjer till min död | |
Om jag dig ej kan få |
O tysta ensamhet, | |
Var skall jag n jen finna? | |
Bland sorg som ingen vet, | |
Skall mina dar f rsvinna. | |
En b rda tung som sten | |
Mig m ter vart jag g r. | |
Bland tusen finns knappt en, | |
Som k rlek r tt f rst r. | |
Det r den tyngsta sorg | |
Som jorden m nde b ra | |
Att man skall mista bort | |
Sin allra hj rtans k ra. | |
Det r den tyngsta sorg | |
Som solen verg r | |
Att man skall lska den | |
Man aldrig n nsin f r. | |
Ett rent och delt sinn, | |
En dygd som ensamt bl nker, | |
En mun som talar ett | |
Med allt vad hj rtat t nker. | |
Jag tror en s dan v n | |
r mer n mycket rar. | |
Var skall jag finna den | |
Som dessa dygder har? | |
Emellan dig och mig | |
D r t ndes upp en l ga | |
D r t ndes upp en eld | |
Som r en daglig pl ga. | |
Hur skall jag d mpa den | |
Vet jag alls ingen r', | |
Jag s rjer till min d d | |
Om jag dig ej kan f |