Präglad av sorg Präglad av smärta Likt tusentals knivar Skärandes igenom mitt hjärta En evig ensamhet Total kyla Ett brustet sinne i ett vändigt tomrum Döda mig En existens uti en värld styrd av en ack så svag mänsklighet Döda dig Ett liv i samhällets handklovar är ej värt att leva Döda mig Sorgen att vara ibland de svaga är vändlig Döda dig Det smärtar mig att se ditt ansikte Präglad av ångest Präglad av hat Självdestruktiviteten utvecklar mig Lag är vad du aldrig varit En mänsklighet ack så patetisk och svag Får mig att skämmas över att leva idag Döda mig Låt mitt blod göda ditt självhat Döda dig Sammanlänka dig med den eviga döden Bli ett med ensamhetens köld